Självpreferering

Självpreferering inträffar när en digital plattform eller grindvakt ger sina egna tjänster, produkter eller innehåll bättre behandling än liknande erbjudanden från konkurrenter. Detta kan ske genom bättre rankningar i sökresultat, förmånlig placering i rekommendationer eller exklusiv tillgång till funktioner. Även om det ursprungligen var ett konkurrensrättsligt begrepp, är det nu relevant för transparens i politisk annonsering där plattformar kan gynna visst politiskt innehåll.

Rättslig grund

Självpreferering regleras i första hand enligt Digital Markets Act (DMA) snarare än enligt förordningen om politisk annonsering:

"Grindvakten ska inte gynna sina egna tjänster och produkter eller tjänster och produkter som erbjuds av tredje part som tillhör samma företag vid rangordningen i förhållande till liknande tjänster eller produkter från tredje part, och grindvakten ska tillämpa rättvisa och icke-diskriminerande villkor för sådan rangordning."

— Artikel 6.5, förordning (EU) 2022/1925 (Digital Markets Act)

Varför det spelar roll

Självpreferering spelar roll i sammanhanget för politisk annonsering eftersom plattformar som är utsedda som grindvakter enligt DMA inte får orättvist gynna sitt eget politiska innehåll eller sina egna tjänster framför andras. Detta är särskilt viktigt under valperioder när likvärdig tillgång till målgrupper är avgörande för demokratiska processer.

För leverantörer av tjänster för politisk annonsering hjälper förståelsen av reglerna om självpreferering att säkerställa efterlevnad vid verksamhet på stora plattformar. Utgivare och sponsorer måste vara medvetna om att grindvakter inte kan ge förmånsbehandling åt politiska annonser baserat på affärsrelationer eller företagstillhörigheter, vilket säkerställer lika villkor för alla politiska aktörer.

Medan förordning 2024/900 fokuserar på transparens och inriktning måste plattformar som omfattas av både DMA och förordningen om politisk annonsering säkerställa att deras ranknings- och rekommendationssystem inte skapar orättvisa fördelar som kan undergräva valrättvisan. Denna korsning mellan konkurrensregler och demokratisk integritet blir alltmer viktig eftersom digitala plattformar spelar en större roll i politiska kampanjer.

Viktiga punkter

Självpreferering hanteras främst av DMA för utsedda grindvakter, inte direkt av förordning 2024/900
Det förbjuder plattformar att ge sina egna tjänster eller produkter bättre rankningar eller synlighet än konkurrenters
Inom politisk annonsering förhindrar detta att plattformar orättvist gynnar visst politiskt innehåll baserat på affärsrelationer
Grindvakter måste tillämpa rättvisa och icke-diskriminerande villkor för rangordning och rekommendationer
Överträdelser kan resultera i böter på upp till 10 % av den globala årsomsättningen enligt DMA
Principen stödjer valrättvisa genom att säkerställa likvärdig tillgång till plattformspubliker för alla politiska aktörer

Självpreferering kontra inriktning

Självpreferering och inriktning är olika begrepp som ofta förväxlas i diskussioner om politisk annonsering. Självpreferering avser att en plattform ger orättvis fördel åt sina egna tjänster eller tillhörande innehåll i rankningar och rekommendationer. Inriktning avser att rikta politiska annonser till specifika målgrupper baserat på personuppgifter eller andra kriterier.

Medan självpreferering handlar om vem som får förmånsbehandling på en plattform (plattformens egna tjänster jämfört med tredje parter), handlar inriktning om vilka användare som ser specifika annonser. En plattform kan ägna sig åt självpreferering genom att rangordna sitt eget politiska innehåll högre, medan inriktning avgör vilka användare i vilka grupper som ser en given politisk annons. Båda väcker frågor om rättvisa, men de verkar på olika nivåer i annonsekosystemet och regleras av olika bestämmelser.

Relaterade termer

Grindvakt — Stora plattformar som omfattas av Digital Markets Acts regler om självpreferering
Utgivare — Enhet som visar politiska annonser, potentiellt föremål för skyldigheter avseende självpreferering
Leverantör av tjänster för politisk annonsering — Tjänsteleverantörer som måste följa icke-diskrimineringsregler
Sponsor — Enhet som betalar för politiska annonser och som kan påverkas av metoder för självpreferering
Inriktning — Teknik för att rikta annonser till specifika målgrupper, skild från självpreferering
Onlineplattform — Digital tjänst som kan ägna sig åt ranknings- och rekommendationsaktiviteter
Politisk aktör — Enheter vars innehåll bör få rättvis behandling på plattformar
Central plattformstjänst — Tjänster som omfattas av DMA-skyldigheter inklusive förbud mot självpreferering
Rekommendationssystem — Algoritmiskt system som inte får ägna sig åt orättvis självpreferering
Mörka mönster — Manipulativa designmetoder relaterade till men åtskilda från självpreferering

Krav på transparens säkerställer att alla politiska aktörer verkar enligt samma regler. Väljare kan se vem som har resurser och hur de används, vilket stödjer rättvis konkurrens.

Öppenhet skapar förtroende genom att visa väljarna att politiska aktörer agerar öppet. Dold finansiering eller målgruppsanpassning urholkar förtroendet för demokratiska processer.

Genom att kräva tydlig märkning och tillgänglig transparensinformation hjälper TTPA människor att känna igen politisk annonsering och förstå vem som försöker påverka dem.

Unga personer kan ännu inte rösta men kan riktas till för att påverka framtida beteende eller manipulera familjemedlemmar. Förbudet skyddar minderåriga från politisk exploatering.

Politisk reklam omfattar alla betalda budskap som marknadsför en politisk aktör, påverkar röstningsbeteende, påverkar utgången av val eller folkomröstningar, eller påverkar lagstiftnings- eller regleringsprocesser. Det inkluderar även all reklam från eller på uppdrag av en politisk aktör.

Nej. TTPA påverkar inte nationella regler om innehållet i politiska annonser, kampanjfinansiering, valperioder eller generella förbud mot politisk reklam. Den lägger till transparenskrav utöver befintliga nationella lagar.

Det officiella namnet är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/900 om öppenhet och inriktning av politisk reklam. Den publicerades den 20 mars 2024.

Ja. TTPA omfattar all politisk reklam, oavsett om den är online eller offline, inklusive tryckta medier, digitala skyltar, TV, radio och digitala kanaler. Inriktningsreglerna i kapitel III gäller endast för onlinereklam.