Riskreducering

Riskreducering avser de åtgärder och insatser som leverantörer av centrala plattformstjänster vidtar för att minska eller eliminera identifierade systemrisker som skulle kunna skada valprocesser, grundläggande rättigheter eller den offentliga debatten. Enligt Digital Services Act måste mycket stora onlineplattformar (VLOPs) och mycket stora sökmotorer online (VLOSEs) identifiera potentiella risker och genomföra rimliga, proportionerliga och effektiva åtgärder för att åtgärda dem.

Rättslig grund

"Leverantörer av mycket stora onlineplattformar och mycket stora sökmotorer online ska vidta rimliga, proportionerliga och effektiva riskreducerande åtgärder, anpassade till de specifika systemrisker som identifierats enligt artikel 34, med särskild hänsyn till effekterna av sådana åtgärder på de grundläggande rättigheterna."

— Artikel 35(1), förordning (EU) 2022/2065 (Digital Services Act)

Kommissionen kan också utfärda riktlinjer om specifika riskreducerande åtgärder, enligt vad som anges i artikel 35(3) i Digital Services Act, särskilt för risker som påverkar valprocesser.

Varför det är viktigt

Riskreducering är central för att skydda demokratin och grundläggande rättigheter i den digitala miljön. VLOPs och VLOSEs måste bedöma och åtgärda faktiska eller förutsebara negativa effekter på det medborgerliga samtalet, valprocesser, folkhälsan, minderåriga och andra områden av allmänt intresse. Utan effektiv riskreducering kan plattformar förstärka olagligt innehåll, desinformation och utländsk informationsmanipulation.

Skyldigheten gäller specifikt för utsedda plattformar och sökmotorer med över 45 miljoner månatliga aktiva användare i EU. Dessa leverantörer måste anpassa sina åtgärder till de specifika risker deras tjänster medför, med hänsyn till faktorer som algoritmisk förstärkning, innehållsmodereringskapacitet och utformningen av deras rekommendationssystem.

Under valperioder blir riskreducering särskilt kritisk. Leverantörer bör genomföra förstärkta åtgärder såsom dedikerade övervakningsteam, förbättrade samarbeten med faktakontrollen, transparenta policyer för politisk annonsering och krishanteringsmekanismer för att skydda valens och folkomröstningars integritet.

Viktiga punkter

Anpassad metod: Riskreducerande åtgärder måste vara specifika för de risker som identifieras i varje leverantörs riskbedömning, inte generiska efterlevnadsåtgärder.
Proportionalitet: Åtgärderna bör balansera effektivitet med respekt för grundläggande rättigheter, inklusive yttrandefrihet och integritet.
Valfokus: Särskilda åtgärder behövs ofta under perioder före, under och efter val för att hantera förhöjda risker.
Flera verktyg: Effektiv riskreducering kombinerar vanligtvis innehållsmoderering, algoritmiska justeringar, användarutbildning, transparensverktyg och samarbete med myndigheter och faktakontrollanter.
Kontinuerlig förbättring: Leverantörer måste anpassa åtgärder baserat på revisioner, tillsynsfeedback och utvecklande hot som generativt AI-innehåll.
Dokumentation: Alla riskreducerande åtgärder måste dokumenteras och rapporteras årligen, med oberoende revisioner som verifierar deras effektivitet.

Riskreducering kontra riskbedömning

Riskbedömning är processen att identifiera och analysera potentiella systemrisker som uppstår från en plattforms utformning, funktion eller användning. Riskreducering är det efterföljande steget: att genomföra konkreta åtgärder för att hantera de identifierade riskerna. Bedömning är diagnostisk; riskreducering är föreskrivande.

Till exempel kan en riskbedömning identifiera att ett rekommendationssystem förstärker desinformation om val. Motsvarande riskreducering kan innefatta att justera algoritmiska parametrar, ge användare alternativa rankningsalternativ, samarbeta med faktakontrollanter eller implementera varningsetiketter på overifierade valpåståenden.

Båda processerna är obligatoriska enligt artikel 34 (bedömning) och artikel 35 (riskreducering) i Digital Services Act och måste genomföras minst årligen eller när betydande förändringar inträffar.

Relaterade termer

Systemrisk
Riskbedömning
Mycket stor onlineplattform (VLOP)
Mycket stor sökmotor online (VLOSE)
Digital Services Coordinator
Rekommendationssystem
Innehållsmoderering
Krishanteringsmekanism
Valprocess
Grundläggande rättigheter

Krav på transparens säkerställer att alla politiska aktörer verkar enligt samma regler. Väljare kan se vem som har resurser och hur de används, vilket stödjer rättvis konkurrens.

Öppenhet skapar förtroende genom att visa väljarna att politiska aktörer agerar öppet. Dold finansiering eller målgruppsanpassning urholkar förtroendet för demokratiska processer.

Genom att kräva tydlig märkning och tillgänglig transparensinformation hjälper TTPA människor att känna igen politisk annonsering och förstå vem som försöker påverka dem.

Unga personer kan ännu inte rösta men kan riktas till för att påverka framtida beteende eller manipulera familjemedlemmar. Förbudet skyddar minderåriga från politisk exploatering.

Politisk reklam omfattar alla betalda budskap som marknadsför en politisk aktör, påverkar röstningsbeteende, påverkar utgången av val eller folkomröstningar, eller påverkar lagstiftnings- eller regleringsprocesser. Det inkluderar även all reklam från eller på uppdrag av en politisk aktör.

Nej. TTPA påverkar inte nationella regler om innehållet i politiska annonser, kampanjfinansiering, valperioder eller generella förbud mot politisk reklam. Den lägger till transparenskrav utöver befintliga nationella lagar.

Det officiella namnet är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/900 om öppenhet och inriktning av politisk reklam. Den publicerades den 20 mars 2024.

Ja. TTPA omfattar all politisk reklam, oavsett om den är online eller offline, inklusive tryckta medier, digitala skyltar, TV, radio och digitala kanaler. Inriktningsreglerna i kapitel III gäller endast för onlinereklam.