Rätten till radering

Rätten till radering, även känd som "rätten att bli bortglömd", ger individer den rättsliga möjligheten att begära radering av sina personuppgifter under vissa förutsättningar. Enligt GDPR kan personer begära att organisationer raderar deras uppgifter när de inte längre är nödvändiga, behandlas olagligt eller när de återkallar sitt samtycke. Denna rättighet hjälper till att skydda integriteten och ger människor kontroll över sitt digitala fotavtryck.

Rättslig grund

"Den registrerade ska ha rätt att av den personuppgiftsansvarige få radering av personuppgifter som rör honom eller henne utan onödigt dröjsmål och den personuppgiftsansvarige ska vara skyldig att utan onödigt dröjsmål radera personuppgifter om någon av följande grunder föreligger:
(a) personuppgifterna är inte längre nödvändiga för de ändamål för vilka de samlades in eller på annat sätt behandlades,
(b) den registrerade återkallar det samtycke som behandlingen grundar sig på [...] och det inte finns någon annan rättslig grund för behandlingen,
(c) den registrerade invänder mot behandlingen [...] och det inte finns berättigade skäl för behandlingen som väger tyngre [...]"

— Artikel 17(1), förordning (EU) 2016/679 (GDPR)

Varför det är viktigt

Rätten till radering är grundläggande för alla vars personuppgifter samlas in och behandlas online, inklusive i sammanhang med politisk reklam. När politiska kampanjer, annonsörer eller plattformar använder personuppgifter för målriktning eller annonsexponering enligt förordning 2024/900, behåller individer sina rättigheter enligt GDPR att begära radering av dessa uppgifter.

För tillhandahållare av politiska annonseringstjänster och utgivare innebär detta att implementera processer för att svara på raderingsförfrågningar inom en månad. Organisationer måste verifiera om grunderna för radering föreligger och informera individen om sitt beslut. Om uppgifter har delats med tredje parter måste personuppgiftsansvariga vidta rimliga åtgärder för att informera dessa parter om raderingsförfrågan.

Rättigheten är dock inte absolut. Organisationer kan avslå raderingsförfrågningar när behandlingen är nödvändig för att uppfylla rättsliga förpliktelser, för arkivändamål av allmänt intresse eller för fastställande, utövande eller försvar av rättsliga anspråk. Skyldigheter att föra register enligt regler för transparens i politisk reklam kan också begränsa när uppgifter kan raderas.

Viktiga punkter

Individer kan begära radering av sina personuppgifter när de inte längre är nödvändiga, behandlas olagligt eller när de återkallar sitt samtycke
Personuppgiftsansvariga måste svara på raderingsförfrågningar inom en månad, förlängningsbart med två månader vid komplexa förfrågningar
Rättigheten gäller personuppgifter som används i målriktnings- och annonsexponeringstekniker för politisk reklam
Undantag finns för rättslig efterlevnad, allmänt intresse och rättsliga anspråk—krav på registerföring för transparens kan ha företräde framför raderingsförfrågningar
Organisationer måste informera tredje parter om raderingsförfrågningar där det är tekniskt möjligt och inte oproportionerligt svårt
Att avslå en raderingsförfrågan kräver tydlig motivering och att den registrerade informeras om sin rätt att klaga till en tillsynsmyndighet

Rätten till radering vs. rätten till begränsning

Rätten till radering innebär permanent borttagning av personuppgifter, medan rätten till begränsning innebär att begränsa hur uppgifter kan användas utan att radera dem. Begränsning är lämplig när någon bestrider uppgifternas korrekthet, invänder mot behandlingen eller behöver uppgifterna för rättsliga anspråk även om organisationen inte längre behöver dem. Med begränsning lagras uppgifterna men behandlas inte på annat sätt utan personens samtycke. Radering är slutgiltig; begränsning är temporär. I sammanhang med politisk reklam kan begränsning tillämpas under en utredning av målriktningspraxis, medan radering skulle följa när den rättsliga grunden för behandling upphör och ingen skyldighet att föra register föreligger.

Relaterade termer

Personuppgifter
Registrerad
Rättslig grund för behandling
Samtycke
Målriktningstekniker
Dataskyddsmyndighet
Rätten till begränsning
Personuppgiftsansvarig
Personuppgiftsbiträde
Skyldigheter att föra register

Krav på transparens säkerställer att alla politiska aktörer verkar enligt samma regler. Väljare kan se vem som har resurser och hur de används, vilket stödjer rättvis konkurrens.

Öppenhet skapar förtroende genom att visa väljarna att politiska aktörer agerar öppet. Dold finansiering eller målgruppsanpassning urholkar förtroendet för demokratiska processer.

Genom att kräva tydlig märkning och tillgänglig transparensinformation hjälper TTPA människor att känna igen politisk annonsering och förstå vem som försöker påverka dem.

Unga personer kan ännu inte rösta men kan riktas till för att påverka framtida beteende eller manipulera familjemedlemmar. Förbudet skyddar minderåriga från politisk exploatering.

Politisk reklam omfattar alla betalda budskap som marknadsför en politisk aktör, påverkar röstningsbeteende, påverkar utgången av val eller folkomröstningar, eller påverkar lagstiftnings- eller regleringsprocesser. Det inkluderar även all reklam från eller på uppdrag av en politisk aktör.

Nej. TTPA påverkar inte nationella regler om innehållet i politiska annonser, kampanjfinansiering, valperioder eller generella förbud mot politisk reklam. Den lägger till transparenskrav utöver befintliga nationella lagar.

Det officiella namnet är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/900 om öppenhet och inriktning av politisk reklam. Den publicerades den 20 mars 2024.

Ja. TTPA omfattar all politisk reklam, oavsett om den är online eller offline, inklusive tryckta medier, digitala skyltar, TV, radio och digitala kanaler. Inriktningsreglerna i kapitel III gäller endast för onlinereklam.