Olagligt innehåll

Olagligt innehåll är information som strider mot EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning. Detta inkluderar material som är i sig olagligt (såsom material som skildrar sexuella övergrepp mot barn eller terroristiskt innehåll) eller som avser olaglig verksamhet (såsom försäljning av förfalskade varor eller upphovsrättsintrång). Onlineplattformar och andra digitala tjänster måste vidta åtgärder för att ta bort eller begränsa tillgången till olagligt innehåll när de får kännedom om det.

Rättslig grund

Även om TTPA-förordningen (förordning 2024/900) inte definierar olagligt innehåll, ger lagen om digitala tjänster den auktoritativa definitionen:

"olagligt innehåll: sådan information som i sig eller i samband med en verksamhet, inbegripet försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, inte är förenlig med unionsrätten eller med lagstiftningen i en medlemsstat som är förenlig med unionsrätten, oavsett det exakta föremålet eller arten för den lagstiftningen"

— Artikel 3 h, förordning (EU) 2022/2065 (lagen om digitala tjänster)

Varför det är viktigt

Olagligt innehåll kan förekomma i politisk reklam och måste hanteras av plattformar, utgivare och uppdragsgivare enligt både TTPA-förordningen och lagen om digitala tjänster. Politiska annonser som innehåller olagligt innehåll – såsom hatpropaganda, ärekränkande uttalanden eller uppvigling till våld – undergräver demokratiska processer och kan skada enskilda personer eller grupper som utsätts för dem.

Onlineplattformar och sökmotorer som publicerar eller sprider politisk reklam måste tillhandahålla lättanvända rapporteringsmekanismer för olagligt innehåll enligt DSA. När olagligt innehåll förekommer i politisk reklam åsidosätter inte transparenskraven enligt TTPA-förordningen kravet på att omgående ta bort eller begränsa tillgången till sådant innehåll.

För politiska aktörer, uppdragsgivare och tillhandahållare av politiska reklamtjänster är det väsentligt för efterlevnaden att förstå vad som utgör olagligt innehåll. Publicering av politisk reklam som innehåller olagligt innehåll kan resultera i verkställighetsåtgärder enligt nationell lagstiftning, civilrättsligt ansvar och i allvarliga fall straffrättsliga påföljder. Plattformar kan också drabbas av betydande böter om de underlåter att agera mot olagligt innehåll när de har fått kännedom om det.

Viktiga punkter

Olagligt innehåll omfattar både information som är i sig olaglig och information som avser olaglig verksamhet eller produkter
Olagligheten kan härröra från EU-lagstiftning eller från nationell lagstiftning som är förenlig med EU-lagstiftning
Exempel inkluderar hatpropaganda, terroristiskt innehåll, material som skildrar sexuella övergrepp mot barn, upphovsrättsintrång samt försäljning av förfalskade eller icke-överensstämmande produkter
Politisk reklam som innehåller olagligt innehåll måste tas bort eller begränsas oavsett dess politiska karaktär eller transparensmärkning
Onlineplattformar måste tillhandahålla anmälnings- och åtgärdsmekanismer som gör det möjligt för användare att rapportera olagligt innehåll, inklusive i politiska annonser
Att spela in eller dela innehåll som skildrar olaglig verksamhet (såsom ögonvittnesvideo av ett brott) är inte automatiskt olagligt innehåll om inte själva inspelningen eller delningen strider mot lagen

Olagligt innehåll kontra skadligt innehåll

Olagligt innehåll strider mot specifika lagar och måste tas bort eller begränsas av plattformar när de får kännedom om det. Skadligt innehåll kan däremot vara lagligt men ändå utgöra risker för samhället, demokratin eller enskildas välbefinnande – såsom desinformation, manipulativ politisk reklam eller innehåll som utnyttjar psykologiska sårbarheter.

Medan plattformar har en rättslig skyldighet att agera mot olagligt innehåll, regleras deras hantering av skadligt men lagligt innehåll av andra regler. Enligt DSA måste mycket stora onlineplattformar bedöma och begränsa systemrisker från skadligt innehåll, inklusive risker för valprocesser och medborgerlig diskurs, men är inte skyldiga att ta bort sådant innehåll om det inte strider mot deras användarvillkor.

I sammanhanget för politisk reklam är denna distinktion avgörande: en vilseledande politisk annons kan vara skadlig för den demokratiska debatten men inte olaglig, medan en politisk annons som innehåller hatpropaganda eller ärekränkning skulle vara både skadlig och olaglig.

Relaterade termer

Onlineplattform
Utgivare
Tillhandahållare av politiska reklamtjänster
Lagen om digitala tjänster (DSA)
Anmälan och åtgärd
Betrodd flaggare
Villkor
Innehållsmoderering
Politisk annons
Uppdragsgivare

Krav på transparens säkerställer att alla politiska aktörer verkar enligt samma regler. Väljare kan se vem som har resurser och hur de används, vilket stödjer rättvis konkurrens.

Öppenhet skapar förtroende genom att visa väljarna att politiska aktörer agerar öppet. Dold finansiering eller målgruppsanpassning urholkar förtroendet för demokratiska processer.

Genom att kräva tydlig märkning och tillgänglig transparensinformation hjälper TTPA människor att känna igen politisk annonsering och förstå vem som försöker påverka dem.

Unga personer kan ännu inte rösta men kan riktas till för att påverka framtida beteende eller manipulera familjemedlemmar. Förbudet skyddar minderåriga från politisk exploatering.

Politisk reklam omfattar alla betalda budskap som marknadsför en politisk aktör, påverkar röstningsbeteende, påverkar utgången av val eller folkomröstningar, eller påverkar lagstiftnings- eller regleringsprocesser. Det inkluderar även all reklam från eller på uppdrag av en politisk aktör.

Nej. TTPA påverkar inte nationella regler om innehållet i politiska annonser, kampanjfinansiering, valperioder eller generella förbud mot politisk reklam. Den lägger till transparenskrav utöver befintliga nationella lagar.

Det officiella namnet är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/900 om öppenhet och inriktning av politisk reklam. Den publicerades den 20 mars 2024.

Ja. TTPA omfattar all politisk reklam, oavsett om den är online eller offline, inklusive tryckta medier, digitala skyltar, TV, radio och digitala kanaler. Inriktningsreglerna i kapitel III gäller endast för onlinereklam.